Turkmenistan har ett presidentstyrningssystem där presidenten utgår från statschefens och regeringschefens roller. Turkmenistan var en del av Sovjetunionen för 69 år tills dess självständighetsförklaring uppstod i 1991. Folkets råd godkände genomförandet av en ny konstitution i september 2008 som ledde till att olika politiska partier skapades.
President
Verkställande makten i landet ligger i presidenten som är Turkmenistans högsta tjänsteman. Han tjänar som garant för nationens oberoende, territoriell integritet, efterlevnad av konstitutionen och internationella pakter och landets neutralitetsstatus. Han ser till att regeringens filialer fungerar smidigt. Han behåller befogenheten att utse eller avfärda diplomatiska representanter, inklusive ambassadörer till utländska länder och internationella organisationer. Turkmenpresidenten behandlar varje år en lagstiftningssession där han berör betydande oro för inhemsk och utrikespolitik. Han bestämmer sig för folkomröstningsdatum enligt lagstiftarens beslut. I egenskap av högsta befälhavare för de väpnade styrkorna utser presidenten de höga tjänstemännen i styrkorna. Presidenten förbehåller sig rätten att bevilja amnesti och förlåtelse samt ge hedersbetygelser. Han bestämmer de frågor som kvalificerar sig för att få Turkmenistans medborgarskap och även faktorerna för att lämna det.
Lagstiftande församling
Turkmenistans 2008-konstitution skapade ett enhälligt parlament som kallas Mejlis. 125-medlemmar sitter i sammansättningen för femåriga villkor för valkretsar. Församlingen är den rättsliga institutionen i Turkmenistan och fattar också ändringar och övervakar genomförandet. Den granskar programverksamheten som presenteras av regeringen för godkännande och tar även upp frågor som uppstår vid antagandet av statsbudgeten. Församlingen överväger huruvida man ska hålla folkomröstningar eller ej. Församlingen förklarar valet av flera högsta tjänstemän, inklusive presidenten, den kommunala representantens organ, suppleanter av Mejlis och Gengeshes. Det hedrar presidenten med statliga dekorationer, distinktioner och militära led. Församlingen har befogenhet att antingen ratificera eller avvisa nationella fördrag, och det tar upp frågor som rör säkerhet och fred. Landets lagstiftare fattar beslut om överensstämmelse eller avvikelse från den nationella konstitutionen.
Dömande
Turkmenistans rättssystem består av Högsta domstolen och sex provinsiella domstolar utöver 61-distriktet och stadsdomstolar. Tvister mellan ministerier och företag hörs i högsta ekonomiska domstolen. Militära domstolar i Turkmenistan avskaffades i 1997, och civila domstolar ger nu publiken tvister i väpnade styrkor. Presidenten har befogenhet att utse domare, och det är bara högsta domstolens ordförande, som bekräftas av lagstiftaren.
