En ribat är ett arabiskt ord som brukar hänvisa till en forntida befästning som byggdes för att hysa militära volontärer som deltog i den muslimska erövringen av Nordafrika. Dessa volontärer kallades murabitun. Betydelsen av ribborna sträckte sig utöver syftet med en enda befästning och användes som kommersiella vägar. Ribat var också avgörande för att skydda de isolerade muslimska samhällena i områden som de byggdes. Den första ribaten byggdes under 8th century och blev en viktig struktur för muslimska volontärer som erbjöd sig att försvara islam i jihad. Ribaten går av olika namn på olika ställen i Mellanöstern. Till exempel är det också känt som Khanqah i Iran och känt som tekke i Turkiet. Ursprungligen var namnet ribat ett klassiskt namn eller en titel som används för att hänvisa till vakten vid tjänst vid gränsposten som var ansvarig för att försvara dar al Islam (islamets territorium). Idag har termen ribat en bred tillämpning och har använts av olika grupper inklusive militanta grupper som islamisk stat och al-Qaida.
Ursprung och betydelse av ribbor
Ribborna var ursprungligen byggda för att erbjuda skydd och fungerade som en fästning för muslimer som bodde i isolerade regioner och som hade frivilligt deltagit i jihad. För resande resenärer och resenärer längs de många rutterna över de övergivna regionerna var det ett vandrarhem och en plats att koppla av. Forntida mystiker föredrog också att leva i dessa strukturer. De som konvergerade i ribborna utvecklade ett broderskap som blomstrade in i en tradition som födde Sufi-mysticism. Sufism kallas ofta den inre formen av mystik inom islam när det gäller ritualer, värderingar och doktriner. Ribaten var avgörande för spridningen av islam i Nordafrika, över Sahara öknen och i många delar av Västafrika. Ribat blev hem för religiösa lärare som hjälpte till att sprida islam. Dessa religiösa lärare var kända som marabouts.
Arkitektur av Ribat
Ribat var viktigt vid islamets spridning till många områden i Nordafrika och Centralasien. Några av de tidigaste och viktigaste ribben är fortfarande intakta och inkluderar Rabati Malik byggd i 1068 och Ribat-i-Sharaf som byggdes på 12th century. Dessa byggdes i en fyrkantig form med långsträckta rum i form av en valv längs väggarna. De hade en monumental portal och en innergård. Stora ribbor hade en moské inom sina väggar. En ribat byggdes för att tjäna många syften och hade vardagsrum, förråd och många rum för andra bestämmelser. Den mest framträdande egenskapen hos en ribat var vakttornet för övervakning av omgivningen och signalering vid en invasion. En typisk ribat hade omkring fyra till åtta vakttorn.
Det ursprungliga syftet med en ribat var att hylla soldater och volontärer som deltog i jihad. När tiden gick fram blev deras syfte väntat till en mer fredlig användning med introduktionen av sofismen. Sufi-broderskapet använde ribborna för att samla och dela idéer. Därför blev ribbor institutionaliserade som ett resultat av sufismens blomstrande broderskap. Många kunde besöka för att lära av Shaykha (Sheikh) som bodde i ribben.
