Vad är en Lavaka?
Lavaka är en typ av erosionsegenskaper som är vanliga i Madagaskar och det är ett hål som etsas på sluttningarna av en kulle genom förväxling av stenar. Lavaka är ett malagasiskt ord som översätter till hål eller gully, och det har fått internationellt godkännande som referens till landformen. Lavaka finns också i Demokratiska republiken Kongo och Sydafrika. Andra länder där liknande landformer finns finns USA, Swaziland och Brasilien.
Lavakas bildas mestadels genom naturliga processer, men mänskliga aktiviteter inklusive vägutveckling och avskogning kan bidra till processen. Landformarna utvecklas på branta och konvexa backar där kristallin sten som innehåller väderbara mineraler bildar berggrunden. Landformarna förekommer huvudsakligen på Madagaskars centrala högland, som upplever ett monsunalt klimat som är markerat av en förlängd torrential regnperioden avbruten av en lång torr säsong. På berggrunden ligger ett 10-meter tjockt lager av saprolit som överlagras av ett ett meter tjockt lag av lateriter. Sidorna är svåra och starkt oxiderade. De regioner där Lavaka landformer är vanliga upplever en betydande låg jordbävningsaktivitet.
Bildandet av en Lavaka
Lavakas bildas genom grundvattenavverkning, en erosionsprocess som leder till kemisk och fysisk förväxling av stenar. När berggrunden blir vattenloggad försvinner lagret av saprolit och laterit och kollapsar efter att ha lämnat tår-släppformade åsar. Flera faktorer fungerar som kontroller för denna process, nämligen regionens lutning, den hydrauliska ledningsförmågan hos de element som finns i saproliten och den seismiska aktiviteten i området. Den genomsnittliga storleken på Lavakas i Madagaskar är 40 meter bred, 80 meter lång och 15 meter djup. Landformarna karakteriserar högländerna i landet och verkar som kollapsade sluttningar och djupa snitt i dalarna.
Man-made orsaker av Lavaka formation
Vissa mänskliga aktiviteter har blivit klandrade för att bidra till lavakaformation. Dessa aktiviteter sträcker sig från avskogning, nedbrytning av livsmiljöer, övergrävning, väg och infrastrukturutveckling, gräsmattor och bristande jordbruksmetoder. Klimatförändringar är ett annat problem på grund av oförutsägbart regn och torka, liksom översvämningar. Det har gjorts uppmaningar till bättre markförvaltningspraxis för att minska förekomsten av lavakas och deras efterföljande negativa konsekvenser för jordbruk och infrastruktur.
Negativa effekter av Lavaka Formation
Madagaskars landskap kännetecknas av branta och bergiga områden som utgör utmaningar inom jordbruket. Skapakrocessen av lavakas förvärrar ytterligare situationen genom att kanalisera skräpflödet till jordbruksregionerna i dalarna. Skräpet förstör grödan, betesmarker och byar. Formationsprocessen påverkar också infrastrukturen, särskilt vägarna, negativt.
Positiva effekter av Lavakas
Lavakas har främjat landets turism dock på grund av deras unika och spektakulära landskap. Äldre lavakor har gett jordbrukarna jordbruksmöjligheter trots de förödande effekterna av deras bildningsprocess. Jordbrukare har använt sig av agroforestry i lavaka eller vid basen. Äldre lavakor tjänar till att kanalisera vatten och näringsämnen i sina sprickor såväl som vid basen. Dessa förutsättningar är idealiska för jordbruket och har främjat upprättandet av jordbruksuppgörelser. Bönderna använder också terrängodlingsmetoder för att minska belastningen på erosionsbenägna marken och tillåta vatten att flöda fritt nerför backarna.
