Djibouti är ett litet land som ligger i Afrikas horn och fick självständighet från Frankrike i 1977. Regeringssystemet som praktiseras i Djibouti är baserat på ett presidentssystem där presidenten är statschef medan statsministern är statschef. Lagstiftande myndighet är inriktad på verkställande samt nationalförsamlingen.
Konstitution Djibouti
Djiboutis konstitution är den högsta lagen i landet. Den nuvarande konstitutionen ratificerades i 1992 och ändrades i 2010. Djiboutis konstitution består av 13-titlar och 97-artiklar. Titel 1 av Djiboutis konstitution dikterar Djiboutis suveränitet och ordinerar islam som den officiella statsgudinnan. Titel 1 i konstitutionen dikterar också franska och arabiska som de officiella språken i Djibouti. Artikel 2 i konstitutionen erkänner Djiboutis national flagga och etablerar också nationens huvudstad som Djibouti City. Djiboutiens invånares rättigheter och friheter beskrivs också i avdelning 2, som definierar medborgarna som heliga.
Den verkställande gren av regeringen i Djibouti
Styrelsens befogenheter, privilegier och sammansättning anges i avdelning 3 i konstitutionen. Djiboutis president är statschef och väljs under demokratiska val genom populär vuxen rösträtt för att tjäna en sexårsperiod. Presidenten är också den överbefälhavare i Djiboutis väpnade styrkor och har befogenhet att ge en förlåtelse till domare. Ordföranden ansvarar för utnämningen av huvudtjänstemän, inklusive premiärministern. Statsministern är statschef och har mandat att utse ledamöter (även kallat ministerrådet). Skåpet har till uppgift att genomföra regeringens verksamhet och att genomföra regeringens politik.
Den lagstiftande gren av regeringen i Djibouti
Avdelning 4 i konstitutionen anger lagstiftarens befogenheter, sammansättning och privilegier. Enligt konstitutionen har Djibouti ett enhälligt parlament (en-kammare), som i samverkan med verkställande myndigheten använder lagstiftande myndighet. Djiboutis nationalförsamling består av 65-medlemmar som alla är demokratiskt valda under allmänna val genom en populär omröstning som tjänar fem år. 35-medlemmarna i nationalförsamlingen är somaliska medan 30-medlemmar är afar. Nationalförsamlingens ordförande är ledare för parlamentet och har mandat att mildra parlamentariska förfaranden. Medlemmarna i nationalförsamlingen är också kända som suppleanter, och alla åtnjuter juridisk immunitet.