Hårdhetszoner är geografiska områden där en viss växtsortiment kan växa och överleva. Zonen definieras av klimatförhållanden inklusive temperatur. Hardiness Zone var ett koncept av den amerikanska avdelningen för jordbruk, en avdelning som utvecklar och verkställer federala lagar relaterade till jordbruk, skogsbruk, jordbruk och mat. Det var först utvecklat för att guida i landskapsarkitektur trädgårdsarbete i USA. Idag använder de flesta länder runt om i världen också hårdhetszonerna.
Översikt över USDA Hardiness Zones
Hårdhetszoner baseras på de genomsnittliga årliga extrema minsta temperaturerna under en period under de senaste 30-åren och inte den lägsta temperaturen som någonsin registrerats eller kommer att spelas in i framtiden. En komplex algoritm används för att bestämma USDA-hårdhetszonerna. Metoden tar hänsyn till faktorer som höjdbyte och närhet till vattenkroppar. De nuvarande USDA Hardiness Zonesna delar upp en region eller ett land i 13 separata planteringszoner, där varje växande zon är 10 0F kallare eller varmare än den intilliggande zonen. Varje odlingszon är uppdelad i "a" och "b" med 5 0F temperaturskillnad.
Bortsett från hardinesszoner bidrar flera andra faktorer också till att grödor lyckas och misslyckas. Dessa faktorer inkluderar och är inte begränsade till ljus, fuktighet, jord, snö och förorening. Vägen som planteras på ett landskap och deras hälsa kan också påverka deras överlevnad.
US Hardiness Zones
De varmare zonerna i USA, inklusive zonerna 8, 10, 11, ligger i södra halvdelen av landet och även den lägre Stilla havet och Atlantkusten, medan de svalare zoner som inkluderar zoner mellan 7 och 4 ligger på norra och centrala delar av landet.
European Hardiness Zones
Storbritannien och Irland upplever mildare vinter på grund av den måttliga effekten av det nordatlantiska klimatet på det tempererade sjöt klimatet. Hardinesszonerna för Storbritannien och Irland är ganska höga, från 7 till 10. Nordeuropeiska länder befinner sig i olika zoner. Norge ligger i zon 3 medan Sverige och Finland i zoner mellan 3 och 7. Centraleuropa övergår från havet till ett kontinentalt klimat. Sålunda tenderar hårdhetszonerna i Centraleuropa att minska österut från zon 8 på Belgiens, Tysklands och Holländers nordsjökust. Sydeuropa är i allmänhet varmare än de flesta delar av Europa utom i de bergiga områdena. De flesta södra europeiska länder ligger i zonerna från 8 till 10. Södra Balkan som upplever kallare vintrar ligger dock i zoner 6 till 7.Kritik av USDA Hardiness Zones
Konceptet hårdhetszoner har flera nackdelar om det inte används tillsammans med annan information. Värmehalterna under sommaren ingår inte i zonbestämmelsen. Sålunda kommer regioner med samma vinterminima men olika sommartemperaturer att tilldelas samma hårdhetszon. Koldere zoner (6-3) anser inte att snöhöljet kan isolera mot extrem kyla och skyddar rötterna hos de flesta av de viloläge. Slutligen beaktas andra faktorer som påverkar tillväxten av växter som växtskydd, markfuktighet och fuktighet bland annat inte i hårdhetszoner.
USDA Hardiness Zones
| Zon | Genomsnittlig årlig Extreme Minimum Temperature Range |
|---|---|
| 1a | -60 till -55 |
| 1b | -55 till -50 |
| 2a | -50 till -45 |
| 2b | -45 till -40 |
| 3a | -40 till -35 |
| 3b | -35 till -30 |
| 4a | -30 till -25 |
| 4b | -25 till -20 |
| 5a | -20 till -15 |
| 5b | -15 till -10 |
| 6a | -10 till -5 |
| 6b | -5 till 0 |
| 7a | 0 till 5 |
| 7b | 5 till 10 |
| 8a | 10 till 15 |
| 8b | 15 till 20 |
| 9a | 20 till 25 |
| 9b | 25 till 30 |
| 10 | 30 till 35 |
| 10b | 35 till 40 |
| 11 | 40 till 45 |
| 11b | 45 till 50 |
| 12 | 50 till 55 |
| 12b | 55 till 60 |
| 13 | 60 till 65 |
| 13b | 65 till 70 |
