
Zagros Field Elms och Persiska Ironwood är två växter som bara kan hittas inom Irans gränser. Mer än 10,000-växtarter har identifierats i Iran, ett land som stoltserar med en rik florabas. Irans distinkta geografiska platser har gjort det möjligt för en mängd olika växter att frodas, från de höga höjderna av Zagros och Alborz-bergen till de halvtäta och torra delarna av landet.
Persisk Ironwood (Parrotia Persica)
Persiska Ironwood (Parrotia Persica) är ett lövträd som är inhemskt till Iran. De flesta av träproverna är koncentrerade i Alborzbergen. Träet är en del av häxhaselfamiljen och dess annars gröna blad vänder sig till gult, crimson, rosa, rödbrun och lila på hösten. Träets bark skalar under vintern för att avslöja en ny bark av silver, grön och krämfärgad mosaik. På sen vinter och på våren uppträder röda bladbladiga blommor. Träet växer till 30 centimeter, och dess löv verkar något lutade. Persiska Ironwood trivs i väldränkt och surt jord och direkt solljus. På grund av sitt lilla befolkningsområde är trädet listat som kritiskt hotat. Träets virke är utmanande arbete att extrahera, och trädet är därefter impopulärt med kommersiell användning, en situation som i stor utsträckning hindrat utnyttjandet av det.
Dwarf Eelgrass (Zostera noltii)
Dwarf Eelgrass (Zostera noltii) är en arter av seagrass som distribueras längs det grunda vattnet i Svarta, Medelhavet, Kaspiska och Aralhavet, liksom vissa regioner i östra Atlanten. Arten lever i lågt salthaltsvatten och bevarar brakt vatten som laguner eller ängar och täta sängar. Den gräsliknande blommande växten har en rhizom med noder, där bladen och rötterna för ankar växer. Bladen och rhizomen är flytande, och växtens frö är vita och släta. Anläggningen är listad som Minsta Bekymra, även om den påverkas av invasiva arter, sedimentering och utveckling längs kusten. Inga specifika bevarandeplaner finns för Dwarf Eelgrass i Iran.
Wayfarer Tree (Viburnum lantana)
Wayfarer Tree (Viburnum lantana) är inhemskt till såväl Iran som grannländer i sydvästra Asien. Träet är en flerårig buske med flera stammar som stiger till 8 till 15 fötter för att bilda en tät, rundad buske. 2- till 5-tumlånga löv står motsatta varandra, och präglas av en mörkgrön färg på den övre ytan och en blek undersida. Träet är mellan 4 och 5 meter högt, och det har krämiga vita blommor. Trädet utvecklar blommor i maj, vilket blir rött och så småningom svart frukt. Trädet trivs i alkaliska jordar och det är inte under några betydande miljöhot på grund av dess breda livsmiljö.
Schrencks tulpan (Tulipa schrenkii)
Schrencks tulpan (Tulipa schrenkii) Växten är en art av tulpan i familjen Liliaceae. Anläggningen har ett brett habitatområde, från Iran till Kazakstan, Ukraina, Sibirien och Ryssland. Växten trivs speciellt i semi-desert och steppe. Blommorna i plantan uppvisar en tilltalande färgsortiment, från rött, ljusrött, rosa, vit eller gul. Växten har en karakteristisk mörkbrun tulpan och en 15- till 30-centimeter lång stam, som kan vara hårig. Schrencks tulpan är inte omedelbart hotat i Iran.
Bevarande av iranska Flora
Andra inhemska växter i Iran inkluderar theZagros Field Elm (Ulmus minor "Boissieri"), äpplet av sodom (Calotropis procera), Jaget, eller North Indian Rosewood, (Dalbergia sissoo), Fröken Willmott's Ghost (Eryngium giganteum), och fallet påsklilja (Sternbergia lutea). Irans inhemska växter kräver större bevarandeinsatser av iranier och deras regering för att säkerställa att deras populationer är miljömässigt upprätthållna.
| Native Plants of Iran | Vetenskapligt namn |
|---|---|
| Zagros Field Elm | Ulmus minor "Boissieri" |
| Persiska Ironwood | Parrotia persica |
| Sammetlönn | Acer velutinum |
| Dwarf Eelgrass | Zostera noltii |
| Äppel av Sodom | Calotropis procera |
| Wayfarer Tree | Viburnum lantana |
| Jag (Nordindiska Rosewood) | Dalbergia sissoo |
| Schrencks tulpan | Tulipa schrenkii |
| Fröken Willmotts Ghost | Eryngium giganteum |
| Fall påsklilja | Sternbergia lutea |