När Blev Kroatien Ett Land?

Författare: | Senast Uppdaterad:

Republiken Kroatien fick självständighet från den socialistiska federala republiken Jugoslavien i 1991. Ligger vid korsningen i södra och centrala Europa är Kroatien en enhetlig parlamentarisk konstitutionell republik, med president och premiärminister som stats- och regeringschef. Kroatien har ett område av 21,851 kvadrat miles och en befolkning på 4.28 miljoner. Landets första bosättning grundades på sjätte århundradet, följt av den medeltida kroatiska hertigdömet i det sjunde århundradet. I 925 blev Kroatien ett rike, och senare förenat med Ungern i 1102. I 1527 gick Kroatien till Habsburgmonarkin tills 1918, när den avskedades från Österrike-Ungern efter Jugoslaviens skapande.

Kroatiens oberoende

I 1990 inledde Socialistiska Republiken Kroatien den politiska och konstitutionella omvandlingen som kulminerade i Republiken Kroatiens skapande. Landet proklamerade julkonstitutionen efter att ha haft en självständig folkomröstning i 1991. I juni 25, 1991, förklarade Kroatien självständighet och löst sin associering med Socialistiska federala republiken Jugoslavien (SFR Jugoslavien). Strax efter deklarationen startade Kroatiens oberoendeskrig. Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Förenta nationerna (FN) formellt erkända Kroatien i januari 1992. Efter kriget slutade i 1995 inledde Kroatien återuppbyggnad och demokratisering, såväl som socioekonomisk utveckling, flyktingavveckling och främjande av människorättsfrågor. Vid år 2000 upplevde Kroatien samma utmaningar som många utvecklingsstater, som politisk korruption och hög arbetslöshet, men landet växte stadigt. Mellan 2000 och 2011 antog landets konstitution unicameralism och minskade presidentstyrkor efter en folkomröstning. Kroatien gick med i Nordatlantiska fördragsorganisationen (NATO) i april 1, 2009 och Europeiska unionen (EU) i juli 1, 2013.

Kroatiska politiska systemet

Kroatien är en enhetlig stat enligt ett parlamentariskt styrsystem. Regeringen har tre armar, nämligen lagstiftaren, verkställande och rättsväsendet. Presidenten är statschef, som tjänar i högst två termer på fem år vardera. Kroatiens parlament nominerar en premiärminister och vidarebefordrar namnet till presidenten för utnämning som statschef. När som helst har det kroatiska parlamentet mellan 100 till 160-företrädare valda genom folkröstning, och de tjänar fyra år. De ledande politiska partierna är för närvarande Kroatiens demokratiska union och Kroatiens socialdemokratiska parti. Landet har också en civilrätt som i stor utsträckning lånar från tyska och österrikiska rättssystem. Internationellt anses Kroatien vara en medelmakt och har direkta diplomatiska förbindelser med 181-länder, 51-ambassader, 24-konsulat och åtta diplomatiska beskickningar globalt. På samma sätt arbetar 69-konsulat och 52-ambassader från utländska nationer inom Kroatien.

Ekonomi

FN klassificerar Kroatien som en höginkomstekonomi, medan andra organ projicerade sin nominella BNP till cirka 53.5 miljarder i 2017. Vid januari 2017 uppnådde en genomsnittlig kroatisk medarbetare en månadslön på 5,895 HRK (kroatiska kuna) och arbetslösheten var 15.3%. Mellan 2010 och 2017 dominerade tjänstesektorn ekonomin och sysselsatte över 64% av arbetskraften, främst inom turistsubsektorn. Kroatiens största exportpartner är EU-blocket, som står för mer än hälften av all export.

Demografi

Kroatiens officiella språk är kroatiska, men olika kommuner använder vanligtvis minoritetsspråk som tjeckiska, ungerska, italienska, ruthenska, serbiska och slovakiska. I 2016 hade Kroatien en befolkning på 4.19 miljoner människor och dess befolkningstäthet rankades 125th i världen. Livslängden vid födseln stod vid 78.20 år i 2016, medan dödsgraden överstiger födelsetalen hittills. Följaktligen var den kroatiska regeringen oroad över att befolkningen kunde krympa till 3.1 miljoner av 2015 om förhållandet mellan födelse och död var detsamma. Kroater utgör majoriteten (90.4%) av Kroatiens befolkning, medan minoritetsgrupper inkluderar serber (4.4%), ungar, tyskar, bosniker, italienare, slovenska och tjecker. Trots att landet inte har någon officiell religion är kristendomen majoriteten av religionen (katolsk (86.28%), medan andra religioner inkluderar östlig ortodoxi (4.44%) och protestant (0.34%) och islam (1.47%).