Vilken Typ Av Regering Har Burkina Faso?

Författare: | Senast Uppdaterad:

Burkina Faso är ett litet land som ligger i Västafrika, vilket fick självständighet i 1960. Landet har plågats av militära kupor och diktatoriskt ledarskap under sin historia. Regeringssystemet i Burkina Faso är en halvpresidentrepublik, med statschefen som president, medan statschefen är premiärminister.

Författningen

Burkina Fasos konstitution är den högsta lagen i landet, och Burkina Faso har antagit flera konstitutioner sedan självständigheten i 1960. Den första konstitutionen antogs den November 27th, 1960, som föreskrev upprättandet av tre regeringsgrenar. Den här konstitutionen upphävdes emellertid i 1966 av president Lamizana, som också upplöst lagstiftaren och antog en absolut verkställande och lagstiftande myndighet. Landets andra konstitution antogs i 1970, som dikterade återställandet av alla demokratiska institutioner, men avbröts senare i 1974 efter inrättandet av en militär regering. Den tredje konstitutionen grundades i 1977, men avskaffades snart efter en 1980-militärkupp. Den nuvarande konstitutionen antogs i 1991 och ändrades senare i 2000.

Executive Branch of Government

Burkina Fasos konstitution föreskriver upprättandet av den verkställande filialen vars primära funktion är genomförandet av regeringens politik samt att vara förvaring av nationens intressen i internationella frågor. Den verkställande filialen består av presidenten, premiärministern och skåpet. Valet av presidenten är genom populär omröstning under demokratiska allmänna val som äger rum efter vart femte år. Inledningsvis föreskrevs en sjuårsperiod för presidentvalet, men lagen ändrades i 2000 och termen sänktes till fem år. Presidenten, med lagstiftarens samtycke, är skyldig att utse statsminister. Burkina Fasos verkställande gren har plågats av militära kupor i hela landets historia, med landet som har sju statschefer sedan det har blivit självständigt, av vilka många har haft regimer som gravt undergräver konstitutionen.

Legislative Branch of Government

I praktiken har Burkina Faso ett enhälligt parlamentariskt system som består av den nationella sammanträdet med 127-platser, vars ledamöter väljs i en fleradelad valkrets genom proportionell representation och de tjänar fem år. Enligt den ändrade konstitutionen borde Burkina Faso i teorin ha ett bikameralt parlament bestående av senat och nationalförsamling. Senaten existerar emellertid inte, och det finns bara en kammare i den nationella församlingen. Landets senaste val hölls i november 29th, 2015, och nästa val kommer att hållas i 2020.

Senaten

Senaten är lagstiftarens övre hus och grundades i 2012 genom ändringar av konstitutionen. Det ursprungliga övre huset (representantkammaren) avskaffades i 2002, vilket gjorde landets lagstiftare en unicameral kammare. Den nuvarande senaten existerar emellertid endast i teorin, där regeringen inte genomför bestämmelserna för upprättandet. Enligt 2012-ändringen är senatsledamöterna tänkt att dras från kommunerna, de religiösa myndigheterna och företrädare för arbetstagare, arbetsgivare och Burkina Faso-medborgare bosatta utomlands.

Nationalförsamlingen

Nationalförsamlingen är lagstiftarens nedre kammare och det är den enda lagstiftningskammaren som existerar i praktiken. Nationalförsamlingen består av 127-medlemmar, av vilka 111 är valda i provinsvalet, medan 16-medlemmar väljs i nationella val. Medlemmarna väljs genom ett proportionellt representationssystem. Landstingets främsta roll är lagstiftningens formulering, men det är också inblandat i utnämningen av premiärministern. Nationalförsamlingscheferna är ledare för nationalförsamlingen, och deras främsta roll är att ordna parlamentariska förhandlingar och väljas med en absolut majoritetsval av riksdagen.

Domstolsförbundet

Domstolens primära funktion är rättsväsendet och det högsta rättsliga ämbetet i Burkina Faso är högsta domstol för överklagande (Domstol de cassation), följt av statsrådet och konstitutionsrådet. Övriga underordnade domstolar omfattar överklagande domstolar, högsta domstol, förstainstansrätten, tingsrätten, specialdomstolar och vanliga domstolar.