Saint Vincent och Grenadins territorium inkluderar den primära ön som heter Saint Vincent och en ökedja som kallas Grenadinerna. Öarna ingår som en del av de mindre Antillerna i Karibiska havet. Engelska har officiell status i Saint Vincent och Grenadinerna. De flesta invånarna i nationen använder Vincentian Creole, särskilt i informella inställningar. Landets folkeslag återspeglar sin kolonialhistoria, och de inkluderar franska patois, bhojpuri och portugisiska. Lokalbefolkningen har sålunda olika uttryck av kultur som tillhandahålls av Saint Vincent och Grenadins rike historia.
Det officiella språket i Saint Vincent och Grenadinerna
St Vincent blev en brittisk koloni i 1763, och den fick fullständig suveränitet i 1979. Åren av brittisk kolonialisering underlättade användningen av det engelska språket som förblev jämnt efter postoberoende. St Vincent och Grenadinerna är fortfarande en deltagande medlem av Commonwealth of Nations, en organisation som främjar relationerna mellan ex-brittiska kolonier. Språket i landet förstärks ytterligare av sin närhet till Amerika. Om 400,000-invånare använder engelska i nationen, och det är det primära undervisningen för utbildning från primär till tertiär institutioner. Engelska används vidare ofta i media från visuellt, ljud, för att skriva ut. Språket finns också i såväl religiös som statlig verksamhet.
Vincentian Creole
Vincent Vincent Creole är en engelska-lexifierad kreolisk form av tal, och den används i St Vincent och Grenadinerna. Creolen har blivit influerad av spanska, antilleanska kreolska, franska och portugisiska. Språket drabbade också inflytande från de afrikanska språken som nått öarna genom slavhandel och de inhemska Garifuna-språken. Språket har under historiens gång blivit mer engelska baserat. Utvecklingen av kreolan krediteras intelligenta slavar som behövde interagera med afrikanska slavar från andra stammar. Dessa slavar mispronounced de ord som de hörde mestadels på engelska, portugisiska, franska och spanska. Vincentian Creole saknar grammatiska regler, även om flera observationer kan noteras hur användarna strukturerar sina fraser. Uttalet av de flesta ord har a "Vincy" smak. Ord som slutar i "-egen" till exempel ha "egen" ersatt med "-ung." Uttrycket stad blir sålunda "tung". Hårda ljud i slutet av termerna saknas. Ljudets ordning kan ändras så som den "fråga" blir "aks" eller det sista ljudet kan helt släppas som "Dess" att betyda "skrivbord."
Franska patois
Fransmännen var de första europeiska makterna att bosätta sig i St Vincent, och de fann karibiska folkets samhällen. Öarna fördelades sedan till britterna genom fördrag, men franska antog styrning av öarna igen från 1779 till 1783. De franska bosättarna anställde slavarbete för att odla socker, kaffe, majs, tobak och indigo. Det franska inflytandet kan ses i namnen på lokala platser som Petit Vincent och Mayreau. En del av öarna använder franska Patois, särskilt de med europeiska anor. Den franska Patois hörde i Saint Vincent och Grenadinerna har fransk och afrikansk grammatik med låneord från spanska och engelska.
