Från 1991 till 2002 var Algeriet låst i ett inbördeskrig som förde regeringen mot islamiska rebellgrupper. Över 100,000-personer dog i det algeriska inbördeskriget vilket resulterade i en seger för regeringen. Landets säkerhet och politiska stabilitet har sedan förbättrats. Algeriens 1976-konstitution ändrades i 1979 och senare ändrad i 1988, 1989 och 1996. Denna konstitution ändrades ytterligare i 2008, och en annan konstitution godkändes i 2016. Nationen är en flertalsstat och har haft över 40 juridiska, politiska partier. Flera källor är överens om att makt i Algeriet inte vilar med sina konstitutionella byråer men med andra informella befogenheter som sträcker sig från militären till män från det regeringspartiet.
Verkställande gren av Algeriens regering
Statssekreterarens uppgifter i Algeriet utförs av presidenten. Landet har allmän rösträtt och väljer statschefen i fem år. Den algeriska presidenten uppfyller de skyldiga rollerna som befälhavare för folkets nationella väpnade styrkor i Algeriet. Han utser vidare premiärministern och ordnar ministerrådet utöver hög säkerhetsrådet. Statsministern utser i sin tur medlemmar i ministerrådet.
Lagstiftande gren av Algeriens regering
Lagstiftningsuppdrag i Algeriet utförs av två kamrar, nämligen Folkets Nationalförsamling och Nationernas råd. Den senare är den övre kammaren och har 144 platser. 48-medlemmar får sina möten från presidenten medan den andra 96 indirekt väljs. Nationernas sammanträden är ordnade av en ordförande som deputeras av två vice talmän. Folkets nationella församling fungerar som den nedre kammaren och har 462-medlemmar. Medlemmarna väljs av väljarna, och åtta platser är reserverade för medborgare som bor utomlands. Medlemmarna av denna institution röstas in i fem år genom proportionerlig representation.
Juridisk gren av Algeriens regering
Det algeriska rättssystemet har civila och militära domstolar. Varje Wilayat (provins) har en domstol i första instans som försöker såväl civila som vissa brottmål. Islamisk lag (Shari'a) används för att lösa sociala frågor i civila domstolar. Militära domstolar ger publiken uppmärksamhet på militära ärenden med militär personal. I vissa fall har militärdomstolarna bestämt fall som involverar civila som är kopplade till terrorism och andra säkerhetsrelaterade brott. Ett konstitutionellt råd är bemyndigat att granska konstitutionen av lagar, fördrag och reglering även om det inte ingår i rättsväsendet. Överst i Algeriens rättssystem är Högsta domstolen. Även om den algeriska konstitutionen föreskriver en oberoende rättsväsende, står dess myndighet begränsad av verkställande direktören. Presidenten kan till exempel utse och döma domare utan parlamentets godkännande.
Administration av Algeriet
Algeriet är indelat i 48-provinserna (wilaya), och varje ledas av en guvernör (walis). Guvernörerna är ansvariga för inrikesministern. En wilaya är uppdelad i daïras som vidare delas in i kommunerna. En vald församling förvaltar wilayas och kommunerna.
