Livsmedelssäkerhet var och är fortfarande en stor fråga för både rika och fattigdomsrättade länder över hela världen. Detta borde inte bli någon överraskning med den ständigt närvarande inflationen av efterfrågan på livsmedel som stammar i stor utsträckning från en ständigt ökande global befolkning. Enligt FN: s livsmedels- och jordbruksorganisation ökade livsmedelspriserna i 2011 i åtta raka månader, vilket gjorde den redan oförutsägbara situationen på de globala livsmedelsmarknaderna värre än någonsin. Sådana ökningar kan ha varit till nytta för vissa länder, särskilt de som var de största exportörerna. För resten av världen menade ett sådant fenomen verkliga problem, såsom ekonomiska kriser, stor social oro och till och med nedgången i vissa regeringers befogenheter.
1 i 6 Människor i Word Beroende på import till flöden dem idag
Fortsatt befolkning och / eller inkomstökning har drivit Förenta staterna, Kina, Tyskland, Japan och Storbritannien till listan över de länder som importerar mest mat. Enligt Standard International Trade Classification, eller SITC, är mat de varor som faller under sektionerna 0, 1 och 4 samt division 22. Avsnitt 0 består av livsmedel och levande djur, sektion 1 av drycker och tobak och sektion 4 av vegetabiliska och animaliska fetter och oljor. Division 22 innehåller däremot oljekärnor, oljeknutar och oljeväxter.
Förenta staterna, som är en av världens största ekonomier, importerar totalt $ 133 miljarder dollar för mat och livsmedel, följt av Kina till $ 105.26 miljarder USD, Tyskland vid $ 98.90 miljarder USD, Japan vid $ 68.86 miljarder USD, Förenade kungariket till $ 66.54 miljarder USD, Nederländerna vid $ 64.38 miljarder USD, Frankrike vid $ 62.29 miljarder USD, Italien vid $ 51.34 miljarder USD, Belgien vid $ 40.87 miljarder USD och Ryska federationen vid $ 38.60 miljarder USD.
Importera en hög mängd mat betyder dock inte nödvändigtvis att ett land är osäker på maten. Faktum är att många av världens största livsmedelsimporterande länder också råkar vara bland världens rikaste. Det är viktigt att notera att majoriteten av de länder som importerar mest mat i världen har potential att bli helt tillräckligt med mat om de väljer att göra det. I de här fallen, där livsmedelssäkerhet inte är oroad, importeras mat för att skapa mer variation för konsumenten, för att inte förhindra svält inom befolkningen. Importera en stor mängd mat betyder inte att ett land är matosäker.
Vilka länder i världen är livsmedelssäkra?
När mat importeras ur en nödvändighet för näring, blir länder beroende av yttre källor som ett sätt att utfodra sina populationer. Det här är när livsmedelssäkerhet uppstår. För närvarande finns det minst 34-länder som inte kan producera sin egen mat på grund av vatten och markbegränsningar, vilket utgör en stor del av den globala befolkningen som måste förlita sig på importerad mat för att undvika svält. Dessa länder listas nedan.
Länder blir mer mat osäkra?
Vid år 2050 förväntas mer än hälften av världens befolkning vara beroende av livsmedel som kommer från andra länder. En omfattande studie utförd av Marianela Fader of Potsdam Institute for Climate Impact Research visar att befolkningstrycket kommer att driva många nationer för att maximera sin inhemska livsmedelsproduktionskapacitet som en högsta prioritet. Denna slutsats gjordes efter att forskargruppen beräknat varje lands växande förmåga att göra det och differentierade sin respektive produktionskapacitet med sina nuvarande och framtida livsmedelskrav. Lagets modell utnyttjade jordkategorier, klimatinformation och mönster för markanvändning för varje land, som sedan översattes till avkastning för många olika grödor. Genom att använda informationen för hand om respektive populationer och vatten och matintag för varje nation kunde laget noggrant utvärdera vilken procentandel av sitt livsmedelsbehov som varje land skulle kunna producera på egen hand i framtiden.
Betydande problem med livsmedelssäkerhet kommer att fortsätta att störa världen under kommande år om den ovan nämnda studien spelar ut för att vara en korrekt projicering. Ett sätt att bekämpa en sådan oro är att varje land, rik eller fattig, ska fokusera sina resurser på att förbättra sin jordbruksproduktivitet, vilket kan spela en viktig roll för att lindra livsmedelsbrist. En annan möjlig lösning är koständringar som är inriktade på konsumtion av grödor som redan produceras lokalt, även om ytterligare studier måste genomföras för att bestämma lönsamheten för detta alternativ.
Länder som inte kan producera sin egen mat
Rang | Länder utan tillräcklig matförsörjning |
---|---|
1 | afghanistan |
2 | Burkina Faso |
3 | Burundi |
4 | Kamerun |
5 | Centralafrikanska republiken |
6 | tchad |
7 | Demokratiska republiken Kongo |
8 | djibouti |
9 | eritrea |
10 | etiopien |
11 | guinea |
12 | irak |
13 | kenya |
14 | lesotho |
15 | liberia |
16 | madagaskar |
17 | Malawi |
18 | mali |
19 | mauretanien |
20 | Moçambique |
21 | Burma |
22 | nepal |
23 | Niger |
24 | Nordkorea |
25 | Republiken Kongo |
26 | Sierra Leone |
27 | Somalia |
28 | södra Sudan |
29 | sudan |
30 | Swaziland |
31 | syrien |
32 | Uganda |
33 | jemen |
34 | zimbabwe |